Nedanstående avsnitt om Svensk bibelhistoria är hämtat från Svenska bibelsällskapet.
Om du vill läsa mer använd länk Bibel2000

  Svensk bibelhistoria      1900-talet

1917 års översättning fick naturligtvis olika betyg. En del poängterade att det var skönt att bibelkommissionen äntligen, efter 144 år, var färdig. Medan andra tyckte att språket redan var förlegat och av den typ som “Konung Oskar plägar använda när han inviger järnvägsstationer”. Översättningen slog snart igenom ute bland folket. Det finns dock ingen statistik på hur många exemplar av denna översättning som har sålts, men det handlar om mycket stora siffror. Under andra världskriget spreds t.ex. Nya testamentet i en fältupplaga i mycket stora antal och seden att församlingar ger sina konfirmander en Bibel har varit stark och obruten. I princip har alla svenska hem tillgång till en Bibel.  
Redan på 1950-talet togs frågan upp om behovet av en ny 
bibelöversättningen eftersom  man menade att 1917 års Bibel var 
antikverad. Dagens ungdom, sa man, kunde inte förstå dess språk. En del nyöversättningar av Nya testamentet gjordes, mest känd blev Hedegårds översättning från 1966. 1981 utkom Bo Giertz också med en översättning, men då hade redan en ny bibelkommission tillsatts av regeringen. 1972 beslöt nämligen regeringen att en ny officiell översättning skulle göras först av Nya testamentet. Senare kom beslut om Gamla testamentet och Apokryferna. Direktiven var att göra en översättningen som återgav 
grundtextens mening så noggrant som möjligt på en “idiomatisk, naturlig, begriplig nutida svenska”. 
1981 kom Nya testamentet i ny översättning, det så kallade NT81. 
Huvudöversättare var professor Harald Riesenfeld. Den kom att tryckas och spridas i enorma upplagor; fram till och med 1998 har 5.6 miljoner exemplar tryckts, vilket är enastående i svensk tryckhistoria. Den blev snabbt accepterad av både kyrkorna och allmänheten. 1986 kom Apokryferna, som sedan 1800-talet, då de försvann ur de svenska Biblarna, fört en relativt undanskymd tillvaro. Och så detta år 1999, efter nära 30 års arbete, kommer också det Gamla testamentet att vara färdigöversatt av Bibelkommissionen i Uppsala och hela Bibeln kunna presenteras för svenskarna. Ledare för den gammaltestamentliga översättningsenheten har Bertil Albrektson varit. Om arbetet med  denna översättning och prov på hur reslutatet blivit kan du finna på andra ställen på denna hemsida. Ambitionen har varit att göra en ekumenisk, interkonfessionell översättning, som ska kunna användas av alla både i kyrkor och i samhälle. Man har velat lyfta fram texterna såsom de återfinns i sin historiska kontext för att därifrån ge utrymme för olika kyrkors, traditioners och människors tolkningar och förkunnelse. Vid översättningen av Gamla testamentet har t.ex. den judiske överrabbinen deltagit i kommissionen.
 
 Bibelkommissionens översättning “Bibel 2000″, som kommer att finnas i en utgåva utan noter 1999 och senare 2001 i en upplaga med noter, är alltså den tredje offciella översättningen av Bibeln till svenska. 
På senare år har även andra översättningar med speciell inriktning kommit. Ett exempel är “Levande Bibeln” som är en parafraserande, lättillgänglig översättning av evangelikal typ. Ett annat exempel är “Svenska Folkbibeln” 1998, som vill svara mot de förväntningar som finns på vissa håll på en “kristen” översättning, där man ska kunna se den kristna trons, särskilt 
en luthersk traditions, läropunkter tydligt i översättningen.
 
Hur länge håller en översättningen idag? Ingen kan med säkerhet svara, men man tror att gränsen går någonstans vid 30 år. Vad tycker du själv om språket i det nya bibelöversättningen Bibel 2000? Tror du att det är “framtidens Bibel”? Säkert är i alla fall att Bibeln med sitt evigt giltiga budskap ständigt kommer att behöva en ny språkdräkt för att kunna förstås och tas emot. Andra spännande frågor handlar om medlen för kommunikationen. Kommer IT-revolutionen visa sig vara en lika stor händelse som när boktryckarkonsten uppfanns? Och vad kommer det betyda för Bibeln? Vad tror du?