En kväll i november inbjöds vår omsorgsgrupp i Jakobsbergskyrkan till en soppkväll. Vi inbjöds att dela måltid, gemenskap och ljus i höstmörkret men också att dela tankar om tröst.

Alla gör vi genom livet erfarenheter av att behöva tröst och alla ställs vi inför möjligheten att få ge tröst. Om detta fick vi alla från barn till pensionärer berätta för varandra.

Tröst finns att hämta i musiken och naturen, hos nallar och andra gosedjur, i bibeln, i dikter och tänkespråk. Och i viktigast av allt är nog en förstående medmänniska av kött och blod. En varm famn, några förstående ord eller ett tålmodigt lyssnande får många bekymmer att skingra sig och sår att läka.

I djupa svårigheter blir ett välmenande ”Det ordnar sig nog ska du se” lätt överslätande och inte till verklig tröst. För allt ordnar sig inte, vet vi. Den sanna trösten kan då vara stöd i att se och acceptera livet såsom det blivit. Att våga lösa bandet till det som inte går att förändra eller förstå och förklara, det ger så småningom vila och tröst. Det handlar inte om uppgivenhet utan om överlåtelse. Och livet tillåts börja träda fram på nytt, om än med andra förutsättningar.

Aposteln Paulus kallar Gud för all trösts Gud och skriver i 2 Korinthierbrevet 1:3-4:

Han tröstar oss i alla våra svårigheter, så att vi med den tröst vi själva får av Gud kan trösta var och en som har det svårt.

Att hålla den relationen mellan Gud och människor som levande förebild kan hjälpa oss att våga stanna kvar också när ingen tröst verkar möjlig.

Adventstiden är inne. Vi tänder ljus i mörkret. I förväntan öppnar vi såväl våra hjärtans dörrar som våra husdörrar till glädje och fest, gemenskap och tröst.

Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.      (Jesaja 9:2)

Inger Briselius

Hälsning från Diakoniprojektet

Det har gått närmare fyra år sedan diakoniprojektet startade i församlingen tillsammans med Järfälla kommun. Alla de tio diakonimedarbetarna som då utbildades finns kvar i projektet, verksamma i en mångfald områden inom diakonal tjänst.

Gruppen träffas regelbundet för samtals- och fortbildningskvällar. Den här hösten kommer att ägnas intensivt åt vidareutbildning. Vi återknyter då särskilt till några av de ämnen som ingick i grundutbildningen. Några av de föreläsare som då engagerades kommer tillbaka och delar, i föreläsningar och samtal, med sig av sina kunskaper, erfarenheter och synvinklar  inom ämnen som rör diakonins teologiska grund, stressreaktioner, löften samt livets slutskede. Detta tror vi blir värdefullt och fruktbart för oss att åter få ta del av, nu med några års erfarenhet som referens.

Diakonigruppen utökas och berikas nu i och med fyra nya medarbetare med särskild språklig kompetens. De deltar sedan förra året i gruppens träffar och är redan aktiva i besökstjänst, tolkning m.m. De genomgår den volontärsutbildning som ges av Järfälla kommun samt deltar i fortbildningskvällarna i höst och planeras välkomnas som diakonimedarbetare i årshögtiden 2009.

Inger Briselius, diakon